Träning och tävling

Träning Del 1

2011-11-15 11:56 #0 av: Linnea

Grundläggande träningslära

För att kunna träna sin häst optimalt behöver man veta en del saker om hur träning egentligen fungerar.

All träning är specifik, detta betyder att kroppen bara blir stark på det den tränas på. Det här låter kanske självklart men är ofta inte det. För att tex få en stark rygg måste man ha träningspass där man specifikt tränar just ryggmuskler. Det räcker inte att rida hästen i en korrekt form eller hoppa bana en gång i veckan. Med specifik träning får man snabbare och bättre resultat.

Kondition är grunden till all träning, utan den blir musklerna lidande då de inte får tillräckligt med syre och i förlängningen innebär det att uppbyggande ämnen inte kommer kroppen till godo i den omfattning som behövs. Mer om konditionsträning i "Träning Del 2".

Den hälsosamma hästen

Några saker man bör ha lite koll på är temperatur, puls och andning. Hästens temp tas med vanlig termometer och ligger vanligtvis mellan 37,5 till 38 grader. Vilopulsen är normalt sett ca 35 slag per minut och hästen tar vanligtvis mellan 8-16 andetag per minut i vila. Individuella skillnader finns och det är bra om man vet var ens egen häst brukar ligga.

Anatomi

För att hästen ska kunna utföra ett bra arbete utan att skadas krävs det att dess anatomi passar till det den används till. Det naturliga urvalet gör att vilda hästar har en anatomi som passar deras livsstil, när människan lägger sig i blir det ofta inte hållbarhet som är avelsmålet utan tex prestation eller utseende. Många hästar som skadas blir pensionerade från tävling och går istället till avel, om skadan har sin grund i att hästen har ett anatomiskt fel eller en anatomi som inte passar till dess arbete så är risken stor att avkomman får samma problem.

Kroppens muskler delas in i skelettmuskler, hjärtmuskler och glatt muskulatur (inre organ mm). Det är skelettmusklerna som tillsammans med leder och senor gör att vi rör oss. En skelettmuskel är omsluten av en bindvävshinna, inuti finns en stor mängd muskelfibrer som är samlade i muskelbuntar. Muskelerfibrerna består av ca 1000 små muskelfibriller som i sin tur består av små sammandragande enheter, sarkomerer.

Musklerna fäster i skelettet via senor, en sena kan vara rund, platt eller övergående från rund till platt. Senan byggs upp av senfibrer som i sin tur består av senfibriller. Senfibrerna är placerade i olika riktingar beroende på om senan är lång eller kort. Fibrerna är vridna i spiralform på en lång sena medan fibrerna sitter längsgående i en kort sena. En sena kan töjas ca 3-4 % av sin längd inna små bristningar uppstår, vid ca 8 % uttöjning går senan av. Träning ökar senans tjocklek och därmed blir den starkare. En kraftig sena brister vid samma uttöjning som en tunn sena men det är svårare att få en kraftig sena att töjas ut så mycket.

Energigivande processer

För att musklerna ska kunna röra sig krävs det att kemisk energi omvandlas till mekansik rörelse. Alltså måste man tillföra vissa ämnen för att muskeln ska kunna arbeta. Kroppen kan lagra energi, energi lagras framförallt som glykogen och fett. Glykogen är ett snabbare bränsle som omsätts fortare än fett men fett innehåller dubbelt så mycket energi. I muskulaturen finn energirika fosfatföreningar lagrade (adenosintrifosfat, ATP och kreatinfosfat, CP).

Omvandligen från kemisk energi till mekanisk rörelse sker i två olika processer; spjälkning och förbränning.

Spjälkning Detta är den första processen och drar igång så fort kroppen börjar röra sig. ATP utnyttjas här för att ge energi till muskeln men lagret är litet och förbrukas inom ett par sekunder. Nytt ATP måste byggas upp, det sker med CP i en process med spjälkning.

ATP + spjälkning = energi för muskelarbete

CP + spjälkning = ernergi för ATP-produktion

Denna process kan fortgå några sekunder till, sen startar en annan process där glykogen bryts nertill energi för att bygga upp nytt ATP. Restprodukten vid spjälkning är mjölksyra som måste transporteras bort för att mukslen inte ska avstanna.

Glykogenspjälkning = energi för ATP + mjölksyra

Vid arbete som är max ca 70-80% av maximal syreupptagningsförmåga tas mjölksyran omhand och transporteras bort, om arbetet har högre intensitet samlas mjölksyra i muskeln. Vid en viss gräns blir mjäölksyraansamlingen så stor att muskelarbetet saktar ner eller avstannar helt, hästen går in i väggen.

Förbränning Detta är den process som tar över efter spjälkningen och kräver att det finns syre i muskeln, då kan fett och glykol förbrännas.

kolhydrat + fett +syre = energi för ATP + koldioxid+ vatten

Kolhydraterna lagras i kroppen främst som glykogen, vid hårt arbete används främst glykogen som bränsle.

Enklare och mer använda namn för dessa processer är aerobt och anaerobt arbete. Aerobt är med syre, anaerobt är utan syre. Aerobt är när arbetets intensitet gör att syret i muskeln räcker till för arbetet. Anaerobt är när muskeln ssyre inte räcker till utan man måste använda ATP som bränsle. Under anaerobt arbete uppstår en syreskuld som måste ersättas samtidigt som kroppen måste förbränna slaggprodukterna. Vid träning ökar kroppens syreupptagningsförmåga och därmed möjligheterna att snabbt återställa en syreskuld och inte få för höga nivåer av mjölksyra i musklerna. Man kan med spjälkningsträning förflytta den sk mjöksyratröskeln framåt, mer om det i "Träning Del 2".

Olika discipliner använder olika processer

Disciplin         Process                           Träning

Dressyr          Förbränning                     Kondition, styrka

Fälttävlan       Spjälkning, förbränning     Kondition, styrka, mjölksyratolerans

Galopp           Spjälkning, förbränning     Max. syreupptag, mjölksyratolerans

Träning

Träning är egentligen en nedbrytande process, kroppen överbelastas och värjer sig mot framtida överbelastning genom att stärka sig. Träning med låg intensitet eller uthållighetsträning kan oftast genomföras dagligen förutom om hästen har väldigt dålig kondition, då behövs vilodagar. Träning med hög intensitet som maximal styrka och spjälkning kräver 2-4 dagars vila innan nästa pass, annars hinner inte kroppen bygga upp de nedbrutna delarna. För att få bra resultat måste man veta vad man tränar och varför. För att veta detta bör man lägga upp en träningsplan, en sån är uppdelad i två delar - en långsiktig och en kortsiktig. I träningsplanen lägger man in sånt man vet att man måste träna på, ex styrka, kondition, mjölksyratröskel. Hur vet man vad man behöver träna på? Det beror på vilken häst det gäller och vilken disciplin den tävlar i. Mer om detta i kommande avsnitt.

Normalt sett när man tränar så finns det två former av träning, antingen tränar man (alltså man ska bli snabbare, starkare mm) eller så underhåller man (alltså rider/kör specifika pass för att bibehålla ex en viss styrka).

Rätt träningsdos

Hur vet man att man tränar lagom mycket? Här är pulsen en bra hjälp. Det enklaste är att använda pulsmätare men de flesta har inte tillgång till en sådan. Pulsen visar om träningen är för låg, normal, optimal eller för hög. Detta kallas återhämtningspuls (nedan benämnd som å-puls). Pulskontroll kan man fördel göras efter arbetet för att avgöra var på skalan man ligger.

Å-puls      Tid efter arbete      Effekt

60               5 min                  För liten belastning

60               20 min                 Normalt

70               5 min                  Optimalt

70               10 min                Normalt

80               10 min                 För stor belastning (risk)

Olika vävnader tränas olika snabbt

Hjärtats och kärlens vävnader byggs upp snabbast och det är tack vare den rikliga blodtillförseln. Vid en stegvis ökad belastning där pulsen anger intensiteten tar det ca 2 månader för hjärta, lungor och blodomloppet att nå en hög kondition. Muskulaturen uppnår motsvarande nivå efter 3-6 månader. För ledband, senor, hovar mm tar det upp till ett år att uppnå samma resultat och för skelettet tar det 1-2 år.

Löpsedelsbild: Ellen Hellström

Skynda långsamt så går det fortare
Sajtvärd på
Fälttävlan

Anmäl
2011-12-23 05:50 #1 av: elli-kleo

Super bra artikel!

- Medarbetare på Fälttävlan ifokus

Anmäl
2011-12-23 09:51 #2 av: Linnea

Tack, det är ju ganska mycket att läsa.

Skynda långsamt så går det fortare
Sajtvärd på
Fälttävlan

Anmäl
2013-06-14 21:21 #3 av: Caspia

Det där med å-puls var särskilt intressant tycker jag. Jag blir ibland rädd att jag överanstränger hästen. Ska försöka lära mig att använda det som en hjälp att se att det inte är så.

Anmäl
2013-06-19 17:35 #4 av: Linnea

#3 De flesta vanliga ryttare har nog svårt att överanstränga hästen konditionsmässigt tror jag. Styrkemässigt är det lättare att överanstränga.

Skynda långsamt så går det fortare
Sajtvärd på
Fälttävlan

Anmäl
2013-07-12 21:55 #5 av: Jockeytilda

Jag funderar på att testa min fd ponnygaloppör i fälttävlan. Han är van vid mycket träning och det är lätt att träna hans kondition och styrka, hans sista lopp var i juni på 1600m och knappt trött i mål.

Men hur tränar man hästens mod på hinder? Vad kollar dressyrdomaren mest på, lydnad, form, steg...? Jag vill veta mer om utbildningen av en fälttävlandshäst. Glad

Vi provade förra våren att skutta över lite stockar och det tyckte han var kul.

 

Anmäl
2013-07-13 11:33 #6 av: Linnea

#5 Dressyren bedöms som all annan dressyr, skillnaden är att fälttävlan har sina egna dressyrprogram, jag har lagt ut ett av dom här på sajten nånstans.

Hästens mod tränas nog bäst genom att börja enkelt med vanliga bomhinder där man efterhand gör det svårare genom att tex använda vattenmattor, konstiga ifyllnader, olika färger och mönster mm. Man kan ju hoppa över i princip vad som helst. Håll hindren låga så att hästen lätt klarar dem. Sen ut i terrängen och hoppa små hinder på många olika platser, träna att gå i vatten är absolut nödvändigt.

Skynda långsamt så går det fortare
Sajtvärd på
Fälttävlan

Anmäl